Senast uppdaterad: juli 2026 · Skriven av Dermfix fototerapiteam
Kort svar: Rött ljus i intervallet 600–700 nm absorberas nära hudens yta, medan nära infrarött ljus i intervallet 780–950 nm tränger längre in i vävnaden och når ner till muskel- och leddjup. Den här uppdelningen är ingen marknadsföringsförenkling – den beror på hur olika dessa våglängder sprids och absorberas i levande vävnad, och det är därför de flesta paneler byggs för att täcka ett intervall över båda banden snarare än en enda våglängd.
Vad är rött ljus (600–700 nm)?
Rött ljus ligger i den synliga delen av spektrumet. Enligt en ofta citerad mekanistisk översikt om lågenergetisk ljusterapi (LLLT) av Michael R. Hamblin vid Harvard Medical Schools Wellman Center for Photomedicine väljs våglängder i intervallet 600–700 nm i regel för behandling av ytlig vävnad – just eftersom de inte når lika långt innan de absorberas eller sprids.
Att ljus över huvud taget beter sig så beror på vävnadens optik. Hemoglobin och melanin – de viktigaste ljusabsorberande molekylerna i huden – absorberar kraftigt våglängder kortare än 600 nm, medan vatten börjar absorbera kraftigt först över ungefär 1150 nm. Mellan dessa två punkter ligger det som Hamblins översikt kallar vävnadens ”optiska fönster”: det band där rött och nära infrarött ljus tränger in mest effektivt i stället för att genast absorberas eller spridas bort.
Vad är nära infrarött ljus (780–950 nm)?
Nära infrarött (NIR) ligger strax utanför det som det mänskliga ögat kan uppfatta. Enligt samma översikt väljs våglängder mellan 780 och 950 nm vanligtvis för djupare liggande vävnader, eftersom längre våglängder inom det optiska fönstret når längre genom hud, fett och muskler innan de absorberas.
Intressant nog konstaterar artikeln att våglängder mellan 700 och 770 nm – luckan mellan det röda och det nära infraröda bandet – inte anses ha någon nämnvärd biologisk aktivitet. Det är en användbar detalj: Det handlar inte bara om ”längre våglängd, större inträngning” i en rak linje. Det finns en dipp i effektivitet precis mellan de två användbara banden, vilket delvis förklarar varför paneler koncentrerar sin effekt kring just rött och NIR i stället för att sprida den jämnt över spektrumet.
På cellnivå pekar översikten ut cytokrom c-oxidas – ett enzym i mitokondriernas andningskedja – som den troliga primära ljusabsorberande molekylen (kromofor) bakom dessa effekter, eftersom dess absorptionsspektrum nära följer de våglängder som visat sig vara biologiskt aktiva. En studie som citeras i översikten identifierade fyra specifika toppar i aktionsspektrumet: ungefär 613–624 nm, 668–684 nm, 751–772 nm och 813–846 nm – vilket är anledningen till att apparater med rött ljus och NIR brukar samla sina dioder kring dessa intervall i stället för att välja våglängder slumpmässigt.
Behöver du båda?
Utifrån hur de två banden beskrivs i litteraturen: ja – en panel med bara ett band begränsar dig till antingen ytan eller de djupare lagren, inte båda. Vissa apparater går längre och kombinerar en röd våglängd med en NIR-våglängd, med motiveringen att kombinationen kan ha additiva effekter och gör att en enda apparat kan användas för ett bredare spektrum av tillämpningar. Det stämmer med att ”rött + NIR tillsammans” har blivit standardkombinationen för allsidiga paneler snarare än någon av våglängderna ensam.
Hur är det med dos och andra parametrar?
Våglängden är bara en pusselbit – och anmärkningsvärt nog beskriver översikten den som den parameter som det råder störst enighet om inom området, jämfört med dos, pulsering och koherens, som fortfarande är betydligt mer omdiskuterade. När det gäller dosering ges röda våglängder för ytlig användning vanligtvis i intervallet 1–10 J/cm² (4 J/cm² nämns ofta), medan NIR-våglängder för djupare strukturer brukar ligga högre, i intervallet 10–50 J/cm². Behandlingen upprepas oftast dagligen eller varannan dag under ungefär två veckor.
Det är också värt att lyfta fram det som översikten kallar ett bifasiskt dos-respons-samband: Mer ljus är inte automatiskt bättre. Effekten ökar med dosen upp till en optimal punkt, men för höga doser kan ge ett sämre – eller till och med negativt – resultat. Det är en del av anledningen till att tillverkare publicerar konkreta riktlinjer för strålningsintensitet och sessionstid i stället för att lämna dosen öppen.
Vanliga frågor
Är 660 nm/rött eller 850 nm/NIR ”bäst”?
Ingetdera – de passar för olika djup. Rött för ytlig vävnad, NIR för djupare muskel- och ledvävnad. Översikter om de underliggande mekanismerna behandlar dem genomgående som kompletterande snarare än konkurrerande.
Kan jag se nära infrarött ljus?
Nej – NIR ligger utanför det synliga spektrumet, och därför har apparater med enbart NIR ofta en svag synlig indikator så att användaren kan se att panelen är på.
Spelar kombinationen av våglängder större roll än antalet våglängder?
Enligt den mekanistiska litteraturen: ja. Den största vetenskapliga enigheten är att rött (600–700 nm) och NIR (780–950 nm) är de två band som är värda att prioritera, medan luckan på 700–770 nm mellan dem visar liten aktivitet. En lång lista med våglängder spelar mindre roll än en stabil, väldokumenterad effekt inom de intervall som faktiskt har visats vara aktiva.
Källa: Hamblin, M.R., “Mechanisms of Low Level Light Therapy”, Department of Dermatology, Harvard Medical School / Wellman Center for Photomedicine, Massachusetts General Hospital. Specifika fynd om topparna i aktionsspektrumet hänvisar till: Karu, T.I. och Kolyakov, S.F., “Exact action spectra for cellular responses relevant to phototherapy”, Photomed Laser Surg 23 (2005), enligt citat i översikten.
Ansvarsfriskrivning: Denna artikel sammanfattar publicerad forskning i allmänt informationssyfte. Den utgör inte medicinsk rådgivning och beskriver inte det avsedda ändamålet för någon Dermfix-produkt.